Feeling the birth of a new day, kissing the sunrise with my soul. Yesterday, promises have been made, I feel the birth of a new day. I'm out of my mind, I'm one of a kind. I'm a wild child.

LML. Jag älskar hur jag skulle till läkaren idag, fick varken påminnelse på mobil eller post och hade skrivit upp fel tid så jag var en halvtimme försenad och fick därmed ny tid måndag morgon. Däremot känns det som om jag mår bättre för varje dag som passerar trots att det går väldigt långsamt och jag ser till att ta allergimedicin varje morgon i typ 1-2 veckor då jag upplever att den hjälper till viss del. Dock verkar det som om jag ska till läkaren måndag, göra tester om tidigast en månad och vidare till specialistläkare vilket kan innebära väntetid i 3-4 månader, men whatever. Jag har all tid i världen, ingen brådska. 
 
Däremot gick jag förbi ett radhus där jag spenderat några år av mitt liv. Det kändes egentligen mer som en dröm eller illusion att stå där och betrakta fasaden till huset som även renoverades innan de nya ägarna flyttade in. Jag vet inte hur det ser ut inuti, men antar att rummen skiljer sig från de övriga husen. Däremot går det att se hur fasaden är annorlunda - i alla fall dörren och takbjälken. Annars är fönster osv likadana på alla hus i radhuslängan som förövrigt skulle må bra av en renovering då husen är rätt så gamla och det märks tydligt vilket hus som är det finaste bland dem. 
  
Idag blir i alla fall ännu en chilldag, håller på att kolla bostad där jag kan bo i en månad så snart som möjligt eller att jag bara flyttar hemifrån helt. Jag får se helt enkelt, försöker även kolla om jag kan bo hos pappa, hans brud, släkt eller så i någon/några veckor, men vill helst hålla mig till Sthlm. Minst en månad känns i alla fall som lagom tid. Sedan kollar jag även studier och ska söka till kurser, men funderar på att vänta lite så att jag pallar prestera bättre på uppsatser osv för jag vet att jag kan egentligen, det är bara att jag inte har eller har haft så mycket energi och ork eller känt typ huvudvärk osv som distraherat mig. 
 
Dessutom KÄRLEK till Samir, gjorde min dag igår. Först detta: "Folk reagerar på när man dricker för mycket och lever ohälsosamt... Folk reagerar när man tränar och börjar leva hälsosamt! Hur i helvete ska man leva för att folk ska sluta bry sig? Ni som sitter och hatar bakom era datorer och mobiler, ta tag i erat liv och gör något åt det! Jag skiter i allt! Jag ska gå från mitt tidigare liv och jag ska ha grym form om 3 veckor! VI SES PÅ FITNESSGALAN!" och sedan detta: "Läste precis ett sjuk sak på aftonbladet! Om en denna kille som blev misshandlad av 2 rånare. Och vad hände? HAN FÖRVANDLADES TILL ETT GENI! Haha!" och "COOL! Kanske ska bli misshandlad då, så att jag blir smart?" Han har sina sköna, respektive smarta stunder ibland alltså.
 
Men även kärlek till Nellie, och hennes senaste inlägg som går att läsa här, som dagligen kämpar mot näthat, mobbning osv. som får folk att må dåligt, men själv är en person andra dumpar hat på. Jakob Andersson och Viktor Frisk bidrar även till mycket styrka osv i texter och olika form av "egoboost" liksom Isabella Löwengrip. Dessutom berördes jag av Tyra Sjöstedts inlägg som går att läsa här. 
 
Ibland har jag svårt att se var alla hatare eller folk som trycker ner andra får luft ifrån? Är de så osäkra i sig själva att de inte kan stå för något eller ta ett enda steg själv? Men status är ju tydligen allt. Popularitet och ett bra rykte, för vem vill egentligen vara själv eller skilja sig från mängden och frivilligt göra sig till en plats där andra kan dumpa hat och sätta ord på sin dåliga självkänsla eller självförtroende? Dock har det hänt att även jag sårat eller tryckt ner någon någongång, men ingen är felfri och jag har tagit emot 1000000 gånger mer hat och blivit behandlad tusentals gånger värre än vad jag någonsin skulle kunna bidra till. Däremot är det fel och det finns ingen ursäkt som gör det okej att trycka ner eller behandla andra dåligt. 
 
Mitt skrivande tar jag inte heller jätteseriöst just nu, men jag känner att jag är mitt uppe i många saker och vet, med erfarenhet, att jag varken kan prata eller skriva om något innan det är ett avslutat kapitel. Först när jag kommit över ett hinder går det att betrakta som en berättelse som jag kan berätta för mig själv och andra. Däremot lär jag skriva om ett inspokort idag med och tankarna/texten kanske dyker upp om någon eller några timmar, får se lite. 
 
GRYM inspo nedan, tänkte även skriva brev till Atwood och skicka iväg under dagen (Wild Child med Adrian Lux citerad i rubrik). Jag vet inte hur stor sannolikheten är att hon faktiskt läser det, men om hon gör det så vill jag i alla fall kunna uttrycka min tacksamhet och uppskattning för all styrka och inspiration hon bidrar med till både mig och andra, eventuellt översätta några rader jag själv skrivit:

I am not a word, I am not a line. I am not a girl that can ever be defined. I am not fly, I am levitation. I represent an entire generation.

Nu är jag tillbaka efter samtal med pastor. Jag blev sjukt glad för en sak han sa till mig: "Sara, du är bara 19 år, men ändå en av de mest intelligenta personer jag mött (han är snart 60 år). Gud har försett dig med en hjärna och han vill att du ska använda den. Lyssna på mig nu - följ ditt hjärta och gör det du brinner för. Om det är skrivande du vill syssla med i framtiden så gör det. Jag tror på dig". 
 
Förövrigt har jag skickat lite fler texter till Kenza Zouiten, Nellie Berntsson, Isabella Löwengrip, Viktor Frisk, men även Jakob Andersson "detvarmindag" och Desiree "Dessie" Nilsson. Jag är typ lite allmänt skön ibland azz, men alla som ger mig styrka och inspiration är jag evigt tacksam så jag tänkte sprida lite kärlek och glädje när min vardag känns lite grå. Jag avgår dessutom till imorgon när jag varit hos läkaren, så vi höres typ 10 eller så men jag ska typ kolla på serier, fixa lite och läsa tror jag.
 
Dessutom tog jag mig tid att kolla igenom lite arkiv osv.
 
Länk till alla texter jag lagt upp (i alla fall de jag hittat): Sara leker skribent
 
Nedan är även lite citat by "The One And Only" - allmänt oklara jag azz. Det är ärligt talat något fel på mig ibland, typ allmänt hög på något:
 
Sara snedtänder: 
 
"Jag blir inte förvånad om Einstein kände så här när han gjorde relativitetsteorin eller Thomas Edison när han uppfann glödlampan för jag känner mig lite som en galen vetenskapsman - mitt hjärta slår några extraslag per minut och har nog snart nått maxpuls samtidigt som adrenalin pumpas runt i mina ådror. Framför mig ligger ett olöst 1000 bitars pussel, Warrior med Ke$ha spelas på repeat i förstärkare (undantagsvis när jag lyssnat på den ca 5-10 gånger i sträck och byter till Supernatural, Crazy Kids, Blow, Take It Off, All That Matters, Out Alive och Die Young). Jag har precis svept tre koppar kaffe, men tänkte snart gå och köpa en tidning eller bok med korsord, suduko osv som jag kan lösa. Om jag eller någon annan skulle förklara begreppet galenskap för en femåring skulle den fatta bara någon pekade på mig. Om vild, galen och kaos vore känslor skulle de i alla fall definiera mitt själsliga liv just nu"
 
"Min korta ordlista:
Drake - falsk människa/vän, "backstabber", går bakom ryggen på en/snackar skit, klankar ner på andra. 
Diket - ett yrt eller förvirrat tillstånd. Kan även stå för bottenskrap i vissa sammanhang.
Slipped - göra ett misstag, spårat. 
Tröttmössa - yr/förvirrad, allmänt trött
Vandrar längs dikesranden - living on the edge
Videung - "bror"
Yra - vara förvirrad, driva runt. 
Ägg/äggig - blåst/retard
Höna - geni, "misfit", ledare osv mitt bland alla ägg och idioter"
 
"Nskzjvsjdnskwjosjq3njsinjujqjwkkwnkbwioam (Läs: min hjärna har kortslutning)"
 
"Jag fick i alla fall med mig lite poesi hem, nice med trevligt hemsläp"
 
"Jag har i alla fall sett till att injicera koffein motsvarande 3 koppar kaffe"
 
"Idag vaknade jag upp brevid min bitch, awkward. Nej, men det var trevligt"
 
"Något annat jag insett är att jag var ett ägg när jag beställde HP i pocket, borde beställt dem inbundna eller så är det bara jag som har otur och är klantig ibland för framsidan av boken jag läser är trasig så jag ska laga den med tejp senare ikväll. Jag har ändå bara haft boken i väskan och hemma, men tejp löser typ alla problem eller agerar i alla fall förband till älsk. Stackars HP"
 
"Förövrigt är jag förberedd och har med kaffe i termosmugg eller vad det kallas. Just nu känns det nästan halvt som om det går att vara satsig eller så går det att vara jag (typ egen term), men whatever"
 
"Ibland känns det liksom som om jag är full när jag dricker kaffe och ibland undrar jag även om jag är ensam med det"
 
"Grå Bibel kände sig lite vild och strippade (tog av sig "jackan"), röd Bibel 2000 körde rakt på sak, men glömde skydd så den grå blev gravid, men båda är ju Biblar och Gud är övernaturlig så deras barn blev också övernaturligt och växte i ljusets hastighet (typ som i Breaking Dawn) och nu har de precis meddelat att det blev en Bibel 1917. De fick i alla fall ett grattis till ligg av mig, det kunde man ju inte tro om dem"
 
"...innan avgång (typ tror att jag är ett tåg eller buss som har avgångar eller något, men om jag var det skulle jag nog fått in fler klagomål än SL på grund av att jag ibland färdas i slowmotion, har sena avgångar, många stopp osv)"
 
"Jag tänkte även skriva en "busstidtabell" för morgondagen. Tanken om mig som buss var rätt så nice ändå så jag är buss 1338, men skylten är lite trasig så om man kollar snabbt tror man nästan att det står 1337"
 
Sara åker skidor: 
 
"Under dagen har jag nästan blivit elit (enligt min åsikt). Jag har inte åkt skidor på aslänge så först var det ju skidskola i barnbacken och det dröjde några gånger innan jag lärde mig att åka nedför avfarten/backen som går mellan liften och barnbacken för jag var lite instabil. Sedan klarade jag det och då gick det bättre. Skidlärarna tyckte jag var lite jobbig för jag svänger bara ibland, men jag fick i alla fall lära mig att ploga ordentligt så att jag kan stanna i slutet av backen när jag åker störtlopp så att jag inte åker in i en skylt, hus, stolpe eller så, men om plogningen failar skulle jag bara lägga mig ner. Nu har jag kört level up så jag åker grön backe och det går jättesnabbt och jag svänger bara i nödfall och kan stanna i slutet av backen trots hög fart. Det var i grön backe som hjärnskakningen blev till så beslutet att jag inte kör en svårare backe än grön underlättar nog både för mig och andra. Jag tror i alla fall att jag återvänder från Romme utan besök på akut/sjukhus så det känns asbra"
 
"Det var lite stelt en gång när jag lade mig ner mot slutet av en grön backe då jag höll på att åka in i ett stängsel till liftarna - först kom en vuxen som ba "jahopp, här ligger du" och jag ba "mm, det är nice alltså" och efter det kom en orolig kvinna som ba "Gud, gick det bra? Behöver du hjälp upp?" och jag ba 'det är lugnt alltså'"
 
Dagens fail:
 
"Bortsett från det kommer jag nu till dagens fail - hittade ett fack i min väska jag inte visste fanns, men märkte att det låg några saker där i så jag tog upp det och lade på bordet framför mig och då visade det sig att det var tre kondomer"
 
"Idag skulle jag ju agera buss och avgå i tid så att jag var på biblioteket 8.10. Jag failade dock med det och var där 8.30, men när jag väl var där så kunde jag inte komma in för tydligen öppnar de 9 på vardagar"
 
"När de uppträdde med Something I Need och Ryan Tedder sjöng "You got something I need, in this world full of people there's one killing me and if we only die once I wanna die with you" så pekade han på mig och det kändes som om våra blickar möttes. Jag kommer aldrig glömma det, synd bara att han inte känner mig och är gift, men whatever"
 
"Oklart om Sara är en människa för hon ser ut som en zombie-dag. Det är något som beskriver min dag lite för bra - både ser ut och känner mig som en zombie - dräggkläder med lite urringning, halvt dålig hy, osminkad, trötta ögon, dräggväska och det skulle inte skadat om jag plattat håret. Om det var halloween skulle jag säkert kunnat gå som jag är och folk skulle vetat vad jag föreställde på dirren. Så illa är det"
 
Sara leker: 
 
"Jag var ensam tjej i ett gäng med 6 grabbar som såg ut att höra hemma utanför Hollister och de såg till att jag alltid hade dricka i handen under kvällen. Vi fick även en dansk grabb att säga "jag älskar att klättra över stängsel naken och suga av mig själv" på svenska och tro att det var en raggningsrepliken han frågade efter. Ibland känns det som om allt var bättre förr, men ändå inte. Jag är så glad att jag är där jag är idag, men vissa saker önskar jag att jag inte visste. Däremot vinner det bra över det dåliga. Jag skulle aldrig vilja byta plats med någon annan"
 
"Jag såg precis EMA från Amsterdam, Eminem är så kung. Något många verkar ha reagerat starkt på var att Miley Cyrus tände en joint på scen när hon tog emot pris för bästa video, något som uppmärksammats en del i media. Ärligt talat, varför ens bry sig? Media, samhället och livet fuckar ändå upp alla"
 
"Btw, tänkte skriva en text om kaffe idag eller ikväll bara för att jag älskar kaffe sjukt mycket och jag känner mig allmänt skev. Jag drack dessutom kaffe precis, svart som är min standard. Ibland när jag måste iväg någonstans så kör jag en sak som en annan Sara lärt mig - att hälla upp kaffe i ett latteglas och fylla på med kallt kranvatten för då svalnar kaffet snabbare. Jag brukar se till att fylla glaset med tillräckligt mycket kranvatten så att jag ska kunna svepa mitt kaffe om jag har lite bråttom. Kaffe är ju fortfarande asnice och typ nästan lika viktigt som det blod som cirkulerar i mina ådror. Jag behöver typ kaffe för att fungera och tänka. Dessutom är det skönt när det smäller till och jag får typ som en snedtändning eller det känns som om jag är full eller hög. Jag har svårt att föreställa mig ett liv utan kaffe"
 
Saras visdomsord:
 
"Alla har mer eller mindre två personligheter. En sida som är blommor och solsken, samt en som består av gråskalor. Jag är ändå glad för båda, det gör mig lite till den jag är. En sida jag bär med mig när jag är med andra som är glad, positiv och sprider glädje, men även en mörkare sida som är en aning messy och ger perspektiv till saker"
 
Amen, drogar förövrigt Fly med Nicki Minaj och Rihanna som även är citerad i rubrik:
 

There will always be a feeling in your body that is unexplainable. One that needs no reason and it just is because it is.

Idag är chill, ska till läkaren imorgon så jag är taggad (?) och är därför ej normal. Dock pallar jag inte gå hemma och vänta, men har inget annat val så what to do eller något. Jag längtar dock sjukt och det kommer kännas galet att ha mer energi så att jag kan ha fler rutiner i mitt liv och faktiskt hitta på saker under mina dagar. Trots att det städats och rengjorts ordentligt hemma efter att katterna avgick så hänger nog en del även kvar i luften. Om några timmar ska jag i alla fall träffa pastor för samtal, men tills dess ska jag läsa Bibeln och eventuellt poesi eller så, men lär typ träna lite styrka och lyssna på musik större delen av den tiden, får se lite. 
 
Jag älskar förövrigt "if it's stupid but works, it isn't stupid". Den som kom på det citatet borde typ träffa mig eller något, men alla bra och dåliga beslut jag gör leder ju ändå någonstans trots att jag är typ halvt efterbliven ibland. Något annat som får mig att tro att jag typ "måste" bli skribent (kan typ inte bli något annat) är några citat som var typ "I'm not a loner, I'm a writer" och sen något med att skribenter har en tendens att försvinna in i sin lilla "värld"/universum lite närsom och utan förvarning. Förut tyckte jag det var lite skrämmande för jag känner mig inte så närvarande i denna värld och nuet när jag försvinner in i tankens värld, men jag har ändå hittat en nyckel till att återvända till nuet och "verkligheten". Skribenter är ändå ganska galna. Ett av de mest genuina citat jag läst är nog det jag citerat nedan av E.L. Doctorow vilket även fått mig att inse hur galen jag faktiskt är, men samtidigt är alla konstnärer, vetenskapsmän osv. smått galna, annars skulle de ju inte tänka som de gör. Det är ändå galet att tänka eller uppfinna något som inte finns ännu, allt som står i läroböcker osv är ju ändå tankar osv som andra uppfunnit:

"Writing is a socially acceptable form of schizophrenia" - E.L. Doctorow
 
Amen och helvete vad jag älskar Poindexter. Han är typ amazing och min dröm är typ att träffa honom och hans gf någongång i mitt liv, typ chilla galet över kaffe och prata om hur konstiga och galna vi är, men också vilken frihet det bidrar till. 
 

I believe in the resistance as I believe there can be no light without shadow, or rather, no shadow unless there is also light.

Idag blev det långpromenad, men det var skönt ändå och jag körde lite styrka hemma efteråt, typ 30 armhävningar osv. Det är i alla fall sjukt skönt nu när jag har på mig myskläder och har planerat att kolla på någon bra serie. Imorgon ska jag till kyrkan för att träffa pastor och på onsdag ska jag finally till läkaren igen. Jag börjar bli lite smått trött på all väntetid och vändor hit och dit, men är samtidigt tacksam för att jag numer vet vad som är felet och anledningen till att jag känt mig hängig osv. Jag är nog också deprimerad över lite annat som jag gått igenom osv och sår som inte läkt helt så det förstärker nog det hela. Just nu är typ min högsta önskan att må bra och vara glad punkt. 
 
Amen.
 

Don't let the bastards grind you down.

Ibland undrar jag om jag har en broms eller stoppknapp, men jag och många andra vet nog redan svaret  - nej. Jag skickade i alla fall texten om rädsla till Nellie Berntsson, Isabella Löwengrip och Kenza Zouiten och de två första styckena av min spegeltext till Viktor Frisk, Paulina Danielsson och Tyra Sjöstedt (berättade att jag känner Joanna Tengros och Sofia Anderberg som är med i team Tyra osv). En frilansjournalist vid namn Emilia Arvidsson delade även med sig av lite tips osv och hon rekommenderade även en bok som heter "Skriv, sälj och bli lönsam" av Camilla Björkman som jag tänkt leta upp på bibliotek eller bokhandel.
 
Sjukt ändå att Christopher Poindexter, Nellie Berntsson, Isabella Löwengrip, Kenza Zouiten, Viktor Frisk, Tyra Sjöstedt och Paulina Danielson kanske läser något som lilla och okända jag skrivit. Däremot skickade jag ju inte bara texterna, skrev också några rader om hur coola de är som vågar gå sin egen väg och sticka ut från mängden och att jag är tacksam för all styrka och inspiration de sprider till både mig och andra. När jag ändå är igång så funderar jag halvt på att skriva ett brev till Margaret Atwood med några rader jag skrivit.
 
Nu ska jag i alla fall gymma eller gå på promenad och träna styrka - får se lite. Men jag lär uppdatera igen vid 18-19.30 och då får jag även se om jag fått något svar, annars kanske det kommer något mer till veckan eller så. Oklart azz, snacka om att mitt liv är en berg-och-dalbana. 
  

We were the people who were not in the papers. We lived in the blank white spaces at the edges of print. It gave us more freedom. We lived in the gaps between the stories.

Det blir bara värre, översatte några meningar jag skrivit och skickade dem till Christopher Poindexter i hopp om att han läser när jag ändå läst så mycket av det han skrivit. Typ lol, men tänk om han tar sig tid att läsa dem, skulle typ göra min dag eller hela mitt liv. Däremot lär han ju inte kolla igenom sin mail så noggrant, men whatever.
 
Förövrigt har jag haft lite kontakt med två frilansare, men en av dem är ju Birgitta Stolt som kommer intervjua mig inom kort. Hon verkar vara sjukt trevlig och hennes svar gjorde mig på lite bättre humör, (.... = censurerade meningar):
 
"Hej Sara! Jag blir så otroligt glad av att läsa dina ord. Tack, för all uppmuntran. ..... Vad starka ni är. Känns som det finns så mycket att berätta från den här världen som vi alla varit och är del av... Jag ser jättemycket fram emot att träffa dig också. Du kan absolut bli skribent. Jag kan ge dig några tips om du vill. Och jag tycker att du ska drömma stort och följa ditt intresse och ditt hjärta. Vi ses snart och ha en skön påsk. Allt gott, Birgitta"
 
Jag får helt enkelt se vart vägarna leder, men det är ju roligt att kunna testa mig fram osv. Idag kommer jag förövrigt chilla galet, träna styrka, läsa osv.
 

But who can remember pain, once it’s over. All that remains of it is a shadow, not in the mind even, in the flesh. Pain marks you, but too deep to see. Out of sight, out of mind.

Det är något fel på mig ibland, har precis mailat typ 5-7 frilansare som skrivit info om att de gärna pratar djupa känslor osv och får se om jag fångar någons intresse och eventuellt kan ses över kaffe eller något eller bara använda dem lite som bollplank för tankar och idéer. En har redan hört av sig så jag får se hur det går där och med de andra jag skrivit till. Mitt liv är ju redan en berg-och-dalbana med skeva impulser osv, oklart azz. Jag skrev till och med till självaste Poindexter, men han lär ju inte läsa eller svara det jag skrivit. Jag älskar mig själv ibland "Keep up the good work" osv. Ibland går det bara att älska mina "snedtändningar" och jag börjar nästan förstå varför vissa tror att jag är hög typ 24/7. 
 
Förövrigt så mår jag i alla fall bättre sedan katterna avgick trots att jag saknar Eddie och har 38 graders feber/temphöjning, men känner mig ok i snelbils mysiga hotpants och fjällentröja. Jag kan typ andas lättare, har mer energi och ett tryck i huvudet/huvudvärk som jag trodde var standard har nästan försvunnit helt. Däremot piper det ibland i bröst/hals när jag andas och dessutom känner jag mig lite tjock i halsen så det verkar i alla fall vara tecken på astma som kommer undersökas av läkare under "tidig" morgon denna onsdag. Läkaren jag pratade med per telefon verkade även tycka att en remiss till specialistläkare för undersökning av min hälsa till följd av allergi är ett alternativ så jag får se lite hur det blir, men det är nog bra att se hur svår min allergi är osv och om vaccination behövs eller ej. Det känns i alla fall otroligt skönt att vara på bättringsvägen.
 
Idag insåg jag även att jag inte har busskort så det blev ej kyrka, men nytt busskort kommer ju på förlustgaranti och predikan blir podcast så det löser sig. Snart lär det i alla fall bli styrketräning på gym och avslut av denna söndag lär bli poesi, TVD och eventuellt hemmaspa eller skriva om ett annat inspokort. Inspokorten som är en gåva från skrivargruppen hjälper mig ändå att tänka framåt, men även uppmärksamma saker jag inte tänker på i vanliga fall.
 
Här följer i alla fall min jättesugiga och korta text som jag skrev om inspokortet "jag är fri", enjoy eller något:
 
"Rädsla - två stavelser och fyra konsonanter som är grunden till en stor del av all världens ondska, mörker och terror. Alla har nog upplevt rädsla till viss mån - vissa mer än andra då rädslan efterlämnat en ärrad och trasig själ, medan många känt den mer likt en vindpust som ebbat ut innan den trängt igenom huden. 
 
För mig är rädsla ett väldigt stort och omfattande begrepp som går att likna med ett universum komprimerat inom mig. Rädsla betraktar jag likt en sjukdom och isande kyla som tränger igenom hud och sprider sig genom vener och artärer. Dess uppgift är att frysa blod till is, samt övervinna ljus och värme med dess mörker. Inom mig pågår därmed en konstant strid mellan rädsla - som resultat av ett mörkt förflutet och oro för framtid - och ett stort hjärta som jag betraktar likt en källa för ljus och värme.
 
Trots många dippar och motgångar måste mitt hjärta vara nästintill bristningsgränsen tack vare ett starkt hopp och kärlek som sprider värme och ljus under de svåraste perioderna i mitt liv. Kärlek är trots allt det starkaste vapen världen skådat och öppnar fler dörrar än hat, terror och rädsla låser. Dessutom är kärlek, acceptans och förlåtelse de enda nycklarna som passar låsen till kedjorna som tidigare begränsat och ramat in mig inom samhällets ramar och de fack olika stereotyper placerats i.
 
Så länge jag inte överger min passion är det nästintill omöjligt att stoppa eller sänka mig."
 
Rubrik och citatet nedan är dessutom av Margaret Atwood:
 
 
 

Happiness is a garden walled with glass - there's no way in or out. In Paradise there are no stories, because there are no journeys. It's loss and regret and misery and yearning that drive the story forward, along its twisted road.

Idag är det söndag, typ galet hur tiden bara flyger iväg (börjar bli gammal vilket ett brev om pensionssparande stärker). Det känns tomt utan Eddie, men börjar långsamt anpassa mig till tomheten. Snart blir det i alla fall gym och kyrka i random ordning, körde bland annat 100+ armhävningar och 3min plankan igår, men det blir nice med gym istället.
 
Texten jag skrev om inspokortet "jag är fri" kanske dyker upp vid 18-19 när jag avgått från mingel osv. Jag får se lite, insåg hur mycket jag egentligen suger på att skriva ibland, men whatever, är ej perfekt någonstans. Jag är typ så långt från perfekt det bara går att komma, men det är skönare att känna så och kunna slappna av i mig själv. Tänk mig som perfektionist, svårt azz. 
 
Mer Christopher Poindexter, älskar honom så mycket bara för att han förstår mig och det är sjukt skönt ibland när jag inte förstår mig själv. Tänk vad coolt att träffa honom eller hans brud någongång. Hon verkar typ också vara väldigt lik mig på sättet när jag läser om henne i hans poesi. Dessutom Margaret Atwood i rubrik: 
 

So you wanna play with magic. Boy, you should know what you're falling for. Baby do you dare to do this, 'cause I’m coming at you like a dark horse. Are you ready for a perfect storm, 'cause once you’re mine there’s no going back. Mark my words, this love will make you levitate like a bird without a cage, but down to earth if you choose to walk away, don’t walk away.

Låten har verkligen fastnat i mitt huvud, typ hela texten osv. Standard jag och spela sönder en låt jag tycker om lite azz, men whatever. Jag har i alla fall städat och fixat asmycket så jag tror att jag ska spendera lite tid till styrketräning, promenad, lyssna på musik, se TVD, läsa poesi och skriva lite. Det är roligt att läsa igenom lite gamla texter jag skrivit i skrivargruppen och se hur jag utvecklats. Jag tycker inte jag är så bra, men jämfört med förut så är jag numer elit. Vissa gamla texter är typ lite wtf. Imorgon kanske jag också lägger upp en text som handlar om rädsla och ett inspokort där det stod "jag är fri". Jag får se lite hur jag gör för den är inte så bra, men måste samtidigt sluta att kritisera mig själv och istället berömma mig så vi säger att den är grym, typ outstanding när den typ suger, men whatever. 
 
Längesen jag citerade Poindexter. Han och andra poeter gör mina dagar ibland och kommer även joina mig under kvällen. Jag har nyligen fastnat för Margaret Atwood nyligen, även hon är en person jag hittade lite random på Lyrikhyllan på ett bibliotek, typ standard för mig.
 

She’s a beast, I call her Karma. She eats your heart out like Jeffrey Dahmer. Be careful, try not to lead her on. Shorty’s heart is on steroids, 'cause her love is so strong. You may fall in love when you meet her, if you get the chance you better keep her. She's sweet as pie but if you break her heart she'll turn cold as a freezer.

Jag typ drogar låten nedan. Inte för att jag är eller har varit ett större fan av Katy Perry, men har lätt för att fastna för vissa av hennes låtar och många texter är sköna. Dark Horse spelas typ på repeat medan jag rensar ur garderoben och fixar lite. Ikväll lär det också bli lite styrketräning, TVD och läsa poesi, hade 38 graders feber för typ 1h sedan så det är nog ingen bra idé att gymma, eventuellt långpromenad. 
 
Jag skrev även en kort text till ett inspokort där det stod "le". Den suger, men det är i alla fall en liten påminnelse till mig själv:
 
När tiderna är svåra - bit ihop. Ingen annan än du kan riva murarna du rest eller ersätta alla broar du bränt. 
När ditt hjärta fryser till is och sjunker som en sten - fokusera på varma och ljusa stunder som kan omvandla den bittraste vintern till vår och får ditt hjärta att fatta lågor. 
När det känns som om ingen förstår dig - andas. Slut ögonen och vänta ut det värsta av stormen.
När allt känns mörkt och du har svårt att tyda ljuset i slutet av tunneln - le. 
Tillslut kanske du börjar tro på dig själv. 
 

A bad feeling burned through the ceiling, leaving my healing heart with a new scar. A dead fire rose and rose higher, like a vampire up from the graveyard. We all suffer but we recover, just to discover life where we all are. My heart's burning bad and it's turning black, but I'm learning how to be stronger and sincerely, I love you dearly. Oh, but I'm clearly destined to wonder.

När jag läste detta gjorde det först ont, men insåg att jag måste förändra mig och inte vara så deprimerad som nu, dock var det anonym som skrev så jag vet inte vem det var som kommenterade (?) men har vissa aningar. Däremot håller jag ändå med om att jag drar ner allt och sätter krokben för mig själv när jag är deprimerad och bitter:
 
"Sara, jag saknar ord, Jag hoppas att Gud kan hjälpa dig annars är du helt utan räddning, på riktig. Jag tycker synd om dig, tycker synd om ditt inlägg, När jag ber till Gud idag kommer alla mina tankar riktas till dig, jag hoppas att du kan ta ur dig ur din deprimerade vardag och sluta klandra andra. Vet du vad? ingen snackar skit om dig alla tycker synd om dig. Vet du vad motsatsen till kärlek är det är hat, ingen hatar eller snackar skit om dig, ingen bryr sig, motsatsen till kärlek är likgiltighet. Det är just det alla känner gentemot dig, likgiltighet ingen orkar bry sig om dig längre du har svikit för många gånger och det är slut. Så oroa dig inte att folk snackar skit om dig"
 
Jag funderar i alla fall på att åka upp till pappa eller hans brud i några dagar rätt så snart. Några tror att jag skulle må bra av det då jag inte träffat honom på månader. Det blir ju inte så ofta - förra året typ i mars två dagar, juli ca en vecka och i år blev det också i mars under 2 dagar. Samtidigt känns det som ett steg i rätt riktning när katterna är borta och jag ska se till att plugga klart så är sommaren snart här. Jag måste ändå tänka framåt och positivt, inte fastna i allt dåligt, men ibland är det svårt. Alla har ju rätt att må dåligt innan det kan vända och det är väl bättre att vara äkta mot sig själv och stå för att man mår dåligt innan det vänder än att låtsas som ingenting och möta världen med en fakead fasad? Oklart. 
 
Så jävla sant ändå och älskar förövrigt texten i Beautiful Times med Owl City:
 

We're all a little weird and life's a little weird. And when we find someone who's weirdness is compatible with ours, we join up with them and fall in mutual weirdness call it love.

Nu är jag hemma från lite badmintonspel. Det var asnice men lite för lätt motstånd. Däremot var det två badmintongrabbar som spelade bredvid (typ gamla, 30 barre eller så) som jag borde frågat om jag kunde spela match mot i alla fall en utav dem för lite motstånd. Det är sjukt kul att kolla när andra som är bra på badminton spelar, tycker själv att jag inte är så bra men helt ok. Jag fick till några bra smashar och övade upp min backhand (smash, clear, drop och lyfte också många bollar med backhand som jag placerade i hörn och så nära linjen jag bara kunde). Min serve är också sinnes ibland och det var kul att badmintongrabbarna kollade ganska länge på när jag spelade. Ikväll avgår även katterna så det känns tråkigt men har sagt hejdå till Eddie efter många tårar. Dock blir det nog bra när jag samlat mig lite mer men nu känns det bara trist. Kyrka ikväll blir nog ej av för jag tappade mitt busskort i Helsingfors men har som tur förlustgaranti.
 
Kvällens planer, förutom städning och läsa lite Bibel och poesi är därmed detta (kopplar bilden lite till citatet i rubrik av Dr. Seuss, typ så mycket jag. Troublemaker eller något), massa kärlek bara:
 

Touch comes before sight, before speech. It is the first language and the last, and it always tells the truth.

Ibland är det något gravt fel på mig, men jag antar att det tillhör min "charm". Jag hittar riktigt bra i Helsingfors, tänkte dock mycket på pappa när jag såg vissa saker. Förövrigt var det galet många snygga finnar och då menar jag typ sinnes. Jag pratade i alla fall på engelska med några och de var trevliga dock failade min utgång på grund av utegångsförbud då jag tydligen är omogen. Vidare till souvenir: när jag såg att det fanns halvlitersflaskor med Stroh'80 tänkte jag "vilken idiot köper en halvliter, det är ju asvidrigt" och då svarade en röst i mitt huvud "du idiot, vem annars?" Dock blev det ej souvenir för jag har ändå lite vett ibland och inte heller 60% trots att jag var nära så det blev en flaska med 1l Absolut. Typ leker cool och fjortis.
 
Idag blir det i alla fall städa mitt rum, spela badminton i 1h och eventuellt tagga till kyrkan eller gymma på kvällen. Idag spelar jag nog i kjol från Nike med vit underkjol som syns ca 1cm och svart överkjol som faller i lite volanger. Eventuellt standard svart kjol från Yonex och vitt linne eller t-shirt till det så det blir nog bra. Mitt X-feel Lite racket är ju gult, vitt och svart så det är typ vitt och svart som gäller. Mina fjäderbollar från RSL följer ju självklart med så det blir nog skitbra det där. Däremot måste jag också svara videung för vi har typ "gjort slut"/ska gå skilda vägar. Det kanske löser sig så småningom för vi har haft många konflikter och varit mycket on/off men hittar tillbaka till varandra. Däremot känns det lite som om en paus från varandra sitter ganska rätt just nu. Det är svårt när man har mycket bra minnen osv men är så olika. En som är stressad och blir lätt uttråkad som vill styra och kan inte sitta stilla, ofta konflikter och en som är skitlugn och avslappnad, har inte samma behov av att synas och höras och har inte lika mycket fördomar mot folk och försöker se det bra i andra osv istället för att snacka skit och har hellre få bra vänner med djup relation än många ytliga osv. Whatever får se om det löser sig denna gång. Jag lovar att det kommer bli massa skitsnack om mig i de kretsarna typ om hur dålig vän jag är osv. Grejt.
 
Typ jag, magi. Jag är litt som HP i kvinnlig skepnad:
 

Stop acting so small, you are the universe in ecstatic motion.

Wtf happened las night? var typ precis vad jag tänkte när jag vaknade denna morgon i hytten. Jag skulle egentligen ut, men skulle vila lite för jag kände typ allergi symptom (?) i hals och lite hängig så jag skulle vila vid 21 och vaknade 8 på morgonen så det var lite fail sådär. Det var dock inte stelaste på denna kryssning för väl i land fick jag ok att vandra runt i Helsingfors på egen hand för jag hittar ändå så bra. Först gick jag till Domkyrkan och bad till Gud om förlåtelse för mina synder, sen vidare till lite butiker och köpte ett asnice linne och vita standard pärlörhängen (försök femtioelva för jag tappar alltid dem) och ett par örhängen med nit och kedja som man fäster lite högre upp. De var i alla fall skitsnygga och sen gick jag till Stockmann och är helt kär i två kjolar från Nike som satt asbra i Small men har sett dem i Svearike i rackethall så lär köpa dem där eller vänta lite för de är nästan på gränsen till att vara för stora så att jag nästan borde ha XS så om jag kommer igång med träningen ordentligt så kanske jag köper en eller båda i XS istället.
 
Nu kommer jag i alla fall till det stela för jag kom på att det är 18 år på "systemet" om man köper under 20 % så jag har precis svept två cider (kanske köper en till och sveper innan båten). En motsvarande Smirnoff Ice och en Rekorderlig citron och vattenmelon limited edition som var asnice. Jag brukar vanligtvis inte tycka om cider men det gick bra ändå men det stela är att jag är själv och det var två 4,5or och jag är dragen (?) 12-13 en torsdag, tyo lättpåverkad som få. Jaja det blir skitbra ska snart tillbaka till båten har köpt souvenir men säger vad det är när jag avgått från båten imorgon och jag går eventuellt ut ikväll. Vi höres imorgon. Puss
 
 
 

Oh, if revenge did move the stars instead of love, they would not shine.

Nu är jag på G mot mitt så kallade hemland och insåg att det finns Wifi så jag överlever nog och lär också uppdatera imorgon. Det är ju inte lätt att vara så saknad och älskad av många. Alla vill nog veta exakt vad jag gör eller så. Jag kommer i alla fall återvända med lite souvenirer, funderar på Finlandia men vet ej. Jag tog även med en Bibel 2000 och är sjukt tacksam för det. Jag tänkte i alla fall studera Bibeln litt nu på båten för alla som undrade. Jävligt oklar människa jag är ibland alltså.
 
Hoppas alla har det bäst i kalla Sverige medan jag tar över gatorna i vårt tropiska och skitvarma grannland. 
  
 

"The heart that loves is always young"

"The harder you fall, the heavier your heart; the heavier your heart, the stronger you climb; the stronger you climb, the higher your pedestal"

"Yes, I am a dreamer. For a dreamer is one who can only find his way by moonlight, and his punishment is that he sees the dawn before the rest of the world"